mmmh
För några kvällar sedan låg och i min säng och helt plötsligt hör jag en röst i det mörka rummet. Någon börjar sjunga "Everything's gonna be alright" med Sweetbox. En låt som var en hit omkring 1998. Precis efter den avslutade meningen inser jag att det är jag som sjunger för mig själv.
Har panik och mitt i paniken åkte jag hem för att räkna läkemedel med mamma. Hon kan verkligen inte sådant, men hon är de enda som kan få mig att förstå matematik, så bättre att chansa än att sitta hemma i Eskilstuna och gråta våldsamt för att jag inte förstår. Fast jag har aldrig inte försått, jag har bara i panikens öga stirrat mig blind på vissa tal.
Då är det pest och pina senapsgas!
Scehma
Alltså i dag var det T-dag. Ja, tentadag. Så nu Är TEN 1 i anatomi, fysiologi och allmän farmakologi avklarad och alla organsystem är avtentade i och med denna dag. Jag är inte orolig, tentan är godkänd. Kanske till och med med ett väl framför.
Isoleringen är därmed till ända...Åtminstone fram till på tisdag, då börjar farmakologi och läkemedelsberäkning och hips happ så var den veckan slut och sen är det tentaisolreing igen...TEN 2 om fjorton dagar.
Okej, och om 14 dagar är det valborg och då tar jag tåget hem och är hos mami och papi så de ska kunna gratulera sin son nummer två. Inget konstingt och jag fyller den fjärde i femte och då måste jag vara tillbaka hos mig, för då börjar den gaska så smått efterlängtade praktiken.
Jaha och så är det praktik för hela slaten i sköna maj.
I juni slutar praktiken och jag ska jobba och så blir det augusti och sen börjar termin 3.
jaha, det var kommade kvartalet av mitt liv... Ni vet vad jag gör ;)
anonymt samtal
Anonymt samtal möter mitt öga när jag fumlar fram den skrikande mobilen.
Anonymt samtal var inte så anonymt och jag möts av ett kvittrande: Jooooooooooooooooonaaaaaaaataaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan!
Jag fullkomligt älskar när jag blir uppringd och någon svarar mig så! I synnerhet när det är chefen som ringer och säger att hon har jobb till mig på midsommarafton, om jag vill! Eh hallå! Självklart...Obekväm arbetstid är extra klirr i min tomma studentkassa som faktiskt inte är så tom som man skulle kunna tro.
Nöjd, för detta betyder att jag kan fly undan alla hemskheter som jag förutspått kommer att ske på midsommarafton detta år. Åtminstone så besparar jag nog mig själv att framstå som en sur, otrevlig och butter, ja vad nu som är så? inför vissa släkningar...
Pluggilugg och mat nalkas.
From Jonte with love
intet nytt
Jag borde egentligen sitta med näsan i föreläsningspapper och lärobok för att försöka lösa rörelseapparatens mysterium. Eller rättare skrivet hur benen, alltså skelettet bildas, men jag har en aning och hum, så jag orkar inte. Jag orkar inte för jag har tvättat 4 maskiner i dag, för att jag har lagad raggmunk och tacopaj och för att jag har suttit med fortplantingsorganen redan (olala snoppar och snippor, men det är inte så intressant och roligt som man skulle kunna tro).
Så nej, jag orkar inte och jag får skylla mig själv att jag kommer få panik (om 3, 2 ...) eftersom tentan är en vecka bort. Men det är uppföljning imorgon. Jag hoppas och tror att mer klarnar då
lägenhetsvising
Han som är trendigt klädd i jeans och jeansskjiorta och med svart hår som precis räcker till en tofs, vilket känns lite 2002, men vem är jag att döma. Ung är han också. Fast säkert äldre än man tror. Nåväl nog med oviktig info om mäklaren eller husevisaren eller vad dem nu vill kalla sig.
Över till byggnaden och lägenheten. Nog alltid syntes det att inga renovationer eller felanälningar gjorts på 40 år. Redan utanför syns det att byggnaden inte direkt är ny. Vid anblick av husfasaden känner jag, nej, nej här kan jag inte bo! Det första jag tänker på när jag ser utsidan av huset är Sovjets Ryssland. Slitet och skitigt. I lägenheten sedan luktar det unket och ser så slitet ut att tankarna om Sovjets Ryssland förstärks ytterligare. Ni som har sett filmen "Lilja 4-ever" Borde veta vad jag menar.
Det är då svårt att se möjligheterna och när inflytt dessutom ska ske redan i maj och att en totalrenovering ska ske, men ingen kan svara på när mer än att sdåsnart som möjligt och att man helst inte bör bo i lägenheten under tiden den renoveras. Aamen det är smart, säg upp din lägenhet och flytta hit, men så snart du gjort det så måste du flytta ut och bo någon annanstans under renoveringstiden och tro mig, vi prtatar om flertalet veckor, uppåt månader att få den 42:an att se aptitlig ut igen. Så nej, ingen flytt.
Matlagning, sammanställning, handling och lite mera studier står på tur. I den ordningen.
From Jonte with love
Aprilskämt...Eller vad?
Skärtorsdagen 2010 sitter jag på föreläsning i Västerås om matspjälkningen. Intressant och bra föresläsare. Jag kände igen nästan allt utom lite latinska namn som var nya för mig.
Jo, här är anledningen till att jag skriver. Jag går, kanske som bekant på mälardalenshögskola på campus Eskilstuna SSK-programmet (?), dock ligger Mälardalenshögskola även beläget i Västerås och även där finns SSK-programmet. Ja ni förstår. Nu är det så att vi samläser med studenter från SSK-prigrammet i Västerås som går i samma termin. Inget konstigt med det, men vem ska åka till vem då? Hittills har vi från Eskilstuna varit skonade från att sätta oss på buss som sedan tar oss mellan campusområderna. Men i dag var det alltså dags att ta en tur till Västerås.
På bussen på väg till Västerås kommer diskussionen upp om förra kusen och lite om hur andra SSK-program är upplagda och vi konstaterar väl mest relevansen och dess betydelse för oss sedan som färdiga sjuksköterskor. Då några studenter i en annan stad (fortfarande SSK-programmet) hade utfört en uppgift somn inte kändes, för oss ska läggas till, relevant för oss som legitimerade "syrror" sedan.
Hur som helst nämndes ordet orelevant. När vi stiger av bussen och som bäst letar efter rätt byggnad där föreläsningsalen är, springer en kille ikapp oss och vill bara påpeka att det heter irrelevant, inte orelevant. Okej, det är sant och han har rätt, så jag tänker inte börja käfta emot. Jag tänkte väl mest att, ja, han har rätt och om han mår bättre av att rätta oss så varsågod, det är trots påsk. Vill han framställa sig själv som smågalen, som springer efter människor och tillrättavisar dem på deras svenska och är besservisser, så låt inte mig hidra liksom. Dock skojade vi om denna händelse under dagen.
Jag tycker egentligen att var och en ska sköta sitt, mer eller mindre och inte vara allt för framfusiga och springa efter okända personer och rätta dem och sedan flina och gå därifrån. Det hade varit en sak om han faktiskt kände oss och varför vänta med att rätta oss till efter bussresan.
Jag slutar aldrig förvånas över denna saliga blanding av individer som finns där ute!
